Träningsschemat och lite god mat.

Veggie Thai biffar med stekt risoni med riven morot och rödlök,
sallad på ruccola, tomat, majs och groddar. Kall sås med sweet chili och persilja.

Veckans träningsschema:

Måndag:   VILA

Tisdag:   45 min motionscykel   12 km

Onsdag:    1 tim 11 min   18,6 km

Torsdag:   VILA

Fredag:   32 min motionscykel   10,8 km
+  20 min walking  3,8 km/tim

Lördag:   45 min motionscykel   14,25 km
+ 21 min walking  3,9 km/tim

Söndag:   VILA

Fyra träningstillfällen fick jag till förra veckan

eftersom jag tränade en gång till på lördagen efter att

ha sovit middag mellan 13-17. Då fick jag sådan lust

att träna igen samma dag.

Men gud så trött jag har varit och är. Trodde aldrig att jag

skulle orka träna idag. Gubben fick ge mig mat på

sängkanten för jag var som en zombie. Orkade inte gå ut i köket.

Maten gjorde mig lite piggare dock. Som tur var! 

Så när han stack till jobbet gick jag ner på gymmet samtidigt.

Detta är sååå gott!

Mitt blodsocker har varit väldigt problematiskt under

den tiden då jag inte orkat träna. Det visar sig direkt.

Blev riktigt orolig för det stack upp till 18.0 och det

är på tok på för mycket. Läskigt när maten och medicinen

inte hjälper. Inte motionen heller nu i början och jag

började misströsta. Vill ju verkligen slippa börja med

insulinsprutor! Tror att allt blir mycket krångligare då.

Man ska anpassa mängden insulin efter hur mycket man 

rör sig och sånt och jag känner att det blir för mycket.

Det känns inte alls roligt att Diabetes kan ge så många

dåliga hälsoeffekter som hjärtinfarkt, stroke mm...

Därför är det prio nu med att försöka få ordning

mitt blodsockervärde.

Och att vila. Märker hur stress direkt får sockret att skjuta
i höjden på ett jätteobehagligt sätt. Tänk att Diabetes
kan vara stressutlöst. Det hade iallafall jag ingen aning om.

Jag är noga nu med grönt till varje mål mat!

Idag såg jag lite grann ljuset i tunneln dock för nu efter

träningen var blodsockret nere i 8.8. Nu gäller det bara

att orka fortsätta.

Har inte kommit igång med simningen. Är för trött.

Men sitter på motionscykeln och läser Hälsa och lyssnar 

på musik min MP3-spelare på och då lyckas jag glömma 

tiden någorlunda. Ett bra knep faktiskt.

Ont som tusan i häcken, det brinner i baken, men försöker 

härda ut och ändra ställning av och till under cyklandet.

Gå kan jag inte göra alls nu. Då är jag tillbaka på noll

igen på ett kick och det vill jag inte. Orkar inte med mer
smärta nu än jag redan har. Provgick lite långsamt på
gåbandet förra veckan men det kändes inte alls bra
och nu försöker jag lyssna på kroppen. 

Dags nu för en tupplur. Helst inte 4 timmar. Men jag vet

att om jag inte sover en eller ett par timmar nu så

blir jag sådär otroligt däckad igen...

Så just nu tränar jag, sover, äter och inget mer.

Men det får räcka så.

Ha en bra dag!

Kram Sussie

Frukost med farbror Anders och veckans träningsschema.

Min frukost.

Dags att ta tag i träningen igen då.

Veckans träning:

Måndag:   VILA

Tisdag:   VILA

Onsdag:   35 min motionscykel 11 km
+ 15 min walking  3,0 km/tim  

Torsdag:   VILA 

Fredag:   VILA

Lördag:   55 min motionscykel   17 km
+ 32 min motionscykel 9 km
20 min walking  2,5 km/tim

Söndag:  56 min motionscykel   15 km

Mitt problem är bara att de dagar då jag ändå mår rätt bra

så är jag så glad och kör på i en timme typ och
glömmer att jag borde ta det lugnt
och nöja mig med en halvtimme

för att slippa bakslag. Dvs en massa vila efteråt då jag

återigen inte orkar lyfta ett finger. Då jag blir sådär svag.

Försöker jobba på det där.

Läste i tidningen Hälsa, nere på gymmet, om en kvinna som

också led av utmattmingssyndrom och som lärt sig att dela

in dagen i skedar. Det gick ut på att man har ett visst antal

skedar om dagen och inte mer. Dem ska man då planera

vad man vill göra med just den dagen.

Har jag tex tre skedar kan jag ta träning i en sked, ringa ett

viktigt samtal i en och tex hämta posten i en.

Använder man en sked för mycket en dag märker man att 

nästa dag har man bara två skedar helt plötsligt.

Hellre lite varje dag alltså än för mycket eller inget alls.

Inte det lättaste kan jag tala om. Att lära sig att leva så.

Vill styra över min mängd energi själv men det funkar inte.

Inte just nu. Krafterna tar slut oavsett om jag vill eller ej 

när jag varit det minsta aktiv.

Som när jag dammsög en timme innan vi fick gäster.

Det här var under påskhelgen.

Började först tala släpigt och i slow motion sen somnade

jag mitt i fikat i soffan. Kunde verkligen inte hålla

ögonen öppna. Däckade helt enkelt.

Hur positiv jag än känner mig och hur gott humör
jag än är på så klarar jag bara en eller två saker om dagen.
Måste ta allt i ett långsamt tempo.
Jag som var så snabb och klarade så mycket...

Borde ha tagit hand om mig själv bättre.

Mycket tidigare.

Farbrorn dricker sitt morgonkaffe.

"Farbror Anders" har gått till jobbet.

 Han blev kallad för just farbror

häromdagen på Coop. "Släpp fram farbrorn" sa en

pappa till sin lille son då gubben min kom gående.

Han var inte alls glad då han kom hem och berättade.

"Jag är ung och viril, ingen dj--a farbror!!"

Hmmm.... Nåja. Vi säger väl det.

Ha en bra dag och ta hand om Er!

Nu ska jag lägga mig och sova någon timme. 

Klockan ringer 10.15 varje dag numera. 

Kram Sussie

Rensat och städat i köket!

Äntligen har jag vågat vara med på bild igen.

Hej igen!

Det var verkligen länge sen jag var online här inne.

Tiden går så fort. 

Mer än en månad har gått sen jag överhuvudtaget 

var inne på min egen eller någon annans blogg.

Kände att jag var tvungen att försöka få ordning på

mitt kök här hemma. Och då fanns inte orken att göra

något annat. 

Det var städa och rensa och vila som gällde

och nu efter en månad är jag klar med köket.

På ytan iallafall.

Har fortfarande skåpen kvar och saker som måste 

rengöras ordentligt.

.

Tänk jag har bott här sedan februari 2008 och inte

förrän nu har jag orkat med att på allvar packa upp

en del sakerna i källaren och organisera upp det.

Det är en helt ny stämning i vårt kök nu. Och jag sitter gärna där.
Förut åt jag till och med i soffan...

Nya köksmöbler fick det bli också.

Orkade inte med att se dom gamla överhuvudtaget.

Vi hade turen att hitta ett fint vitt runt pelarbord med vita stolar.

Ville absolut ha ett runt bord för det är mer trivsamt

tycker jag.

Den gula hyllan jag plockade upp från källarförrådet blev perfekt i köket.  :)

Det såg rent ut sagt för dj--gt ut här innan.

Som jag skrev förut tog det mig fem månader att komma

till skott att ens dammsuga här hemma. Nu har jag suttit på

golvet och dammat receptböcker, prydnadssaker och

rensat ut gamla recepthäften mm

Har fortfarande mycket kvar att göra. Måste torka av

elementet och rengöra ugnen och sånt. Sen tror jag

att jag ska börja med sovrummet. Hur det ser ut vill

Ni inte veta. Inte än.

Men gubben och jag har bestämt att det får ta den tid det 

tar bara jag börjar ta tag i någon liten syssla varje dag.
Och han har lovat att hålla efter hela tiden så att vi inte
hamnar i samma situation igen. Var sak på sin plats!
För jag orkar så lite.

Till sist var det så rörigt och smutsigt här att vi på allvar
funderade på att flytta isär. Våra fina blommor dog
flera gånger och vi fick köpa nya.

Men jag måste säga att A har fått dra ett enormt lass
här hemma, vid sidan av sitt heltidsarbete, för att jag knappt
orkat göra ett handtag.

Vissa dagar har jag orkar jag knappt släpa
mig till badrummet och göra nr 1 och 2.
 Allt har blivit för mycket till sist...

Nu kan jag äntligen säga att jag trivs i mitt kök

för första gången på 6 år. 
Och att HELA köket är fint och städat.

Inte bara den lilla plätt jag dammat 

av för att ta ett foto till bloggen! 

För jag brukar fuska fram snygga foton genom

att arrangera just det jag ska ta kort på.
 Säkert inte ensam om att göra så. 

Man är väl inte dum heller och fotar högarna med disk
och tvätt eller fläckarna på golv, skåp och dörrar. 

Rensat bland tidningar och sånt...

En annan sak jag har gjort är att jag har skaffat

ett nytt legitimation. Äntligen! Mitt gick ut 2007!

Precis innan jag flyttade hit och jag har faktiskt

klarat mig utan det i denna lilla byhåla i alla år.

Det hade aldrig gått i Stockholm!

Visst har jag tänkt att jag måste skaffa nytt leg minst 

en gång i månaden sen jag flyttade hit

men jag har helt enkelt inte orkat ta tag i det.

Och helt plötsligt hade jag skjutit upp det i 6 år!  :o

Ni anar inte vilken lättnad det är att ha fått de här
sakerna gjorda.
Jag skulle kunna gråta av glädje. 

Det är svårt att förklara vilket vrak jag känner mig

som men jag hoppas att jag ska orka fortsätta ta itu 

med alla saker nu. Utan att allt rasar igen.

Det är säkert ingen kul läsning att läsa om hur trött
jag är och hur ont jag har. Men det är så mitt liv ser ut.
Och jag skriver om mitt liv som det ser ut på riktigt.
Det här är jag.

Ett ex till mig dog nyligen och jag är säker på att
han är vid min sida och hjälper mig nu. Låter konstigt
kanske men jag känner hans närvaro och att det är så.
Visste att han var död redan innan jag fick veta att det 
faktiskt var så...

En dag i taget. 

En sak i taget.

Ha en skön dag!

Kram Sussie