När jag stod på gåbandet...

Denna söta lilla humla lyckades jag till sist fånga på bild :)

Man hinner tänka en hel del när man står på gåbandet.

Idag tänkte jag en hel del på bygden jag bor i...

Det är så underbart vackert här och jag trivs bra här speciellt under

somrarna. Då är man ju ute och njuter av naturen

 och allt det vackra häri omgivningarna

mycket mer än man gör under det sk vinterhalvåret.

Som känns och är mycket längre än ett halvår...

Det tråkiga med orten är att precis alla butiker , cafeer mm går i konkurs

efter ett tag. Hela gatan jag bor på, som ju är huvudgatan, ekar det numera

tomma lokaler på. Skobutiken, cafeet, optikern, tandläkaren, frissan,

tobakshandeln, hemslöjdsbutiken/presentbutiken har alla slagit igen.

Väldigt tragiskt tycker jag.

Varför handlar man inte och nyttjar man inte sina lokala butiker etc?

Vill man att bygden ska dö ut och att alla ska vilja flytta ut härifrån?

Jag undrar verkligen...

Borde man inte stötta alla lokala handlare mm...?

Visst vore det underbart om landsbygden var lika levande nu som

den var förr i tiden?



Detta fina skyltfönster ser man här på gatan, men ingen butik
som man kan gå in i och handla varorna som det skyltas med.
 Och ingen information om var man kan köpa det som finns innanför... ?
Jag som vill ha kudden... Fram med information!



Man vill satsa på turismen säger man. Och har byggt ett sk "resecentrum"

och ett torg och kyrkpark är på gång. Man satsar på dyra trafikomläggningar

som inte en enda människa här på byn tycker är ok. Jag har hört att det har

kostat kommunen miljoner...

Men de nya hållplatserna är undermåliga och kommer

förmodligen att förr eller senare orsaka olyckor vid av- och påstigning

 när det tex är isigt och halt.

Det finns dessutom redan en fin buss-station med gott om

plats för bussar och resenärer. Men skyltarna har tagits ned.

ALLA trafikanter klagar, busschaufförerna tycker att det är svårare att

köra och komma fram men säger att "jag är bara busschaufför så

jag är idiot som inte fattar ngt" när man frågar om de klagat till sina ansvariga.

De om några borde ju veta om det fungerar eller inte. De KÖR ju bussarna!

Men av ren prestige behåller man det nya. Hellre än att tappa ansiktet.

Sånt kan reta upp mig enormt!

Jag tycker att pengarna kunde gått till betydligt viktigare saker i kommunen...

För vem kan turista här när det inte finns något ställe att gå till

eller butiker att handla i...?
Men jag håller med om att det vore roligt om detta blev ett
populärt turistmål som folk vill tillbringa somrarna i!

Vilka vackra ting!
Var får jag tag i varorna i fönstret?



Det här var vad jag stod och tänkte på idag när jag stirrade in i de tomma

butikslokalerna mittemot gymmet. Tack och lov att vi iallafall har ett gym!

När banken slog igen under oss drömde jag om ett gym men trodde ju

inte att den drömmen skulle bli sann...

Och människor här är väldigt trevliga.

Speciellt när man bott här ett tag.

Jag var mer öppen innan jag flyttade hit för det har varit
svårt att vara nyinflyttad. De flesta verkade ta för givet att jag som
kom från Stockholm skulle flytta härifrån igen...

Det var något som jag och Anders reagerade
på i början när jag flyttat hit. En del tittade
aldrig ens på mig när jag stod bredvid även om jag försökte
påkalla uppmärksamhet genom att le eller säge hej.
Jag tror inte att jag skulle ha blivit lika nonchalerad om
jag varit smalare. Det är iallafall vad jag har börjat tro... 

Jag var totalt osynlig. Hade jag varit en riktig snygging hade
man nog tittat även på mig och skämtat lite eller sagt ngt
bara för att vara trevlig...
För mig var det här ngt helt nytt ...
 Men det har börjat vända nu... Efter 3,5 år.

Och är man bara allmänt trevlig så får man ibland reaktioner

som tyder på att de undrar vad man är ute efter egentligen?
Men det tror jag är typiskt svenskt.
Det gäller ju inte bara här.
Man kan liksom inte bara vara glad och trevlig i största
allmänhet. Bättre att hålla käften typ.
"Sköt dig själv och skit i andra"-mentalitet.
Ogillar det. Tycker det är roligt att le mot andra och prata med dem!

Inte alltid lätt alltid att vara nyinflyttad i en by kan jag säga...

Men LENA och KRISTINA är två härliga tjejer
som alltid varit supergulliga och glada mot mig.
Ni gör mig så glad när jag träffar på Er!
Var och en för sig. För jag tror inte Ni känner varandra.  :D

Jag måste verkligen bygga upp mig själv igen på alla plan.

Steg 1 är vikten. Det går inte att komma ifrån. En tjockis är en tjockis.

Dvs ngt av en looser i andras ögon. Oavsett vad man gjort eller hur man är

som människa. För bedrövligt men sant.

Jag har gått upp 24,6 kg sen jag träffade min sambo.

Inte klokt eller hur? Dom kilona ska jag ner. Först och främst.

Idag blev det iallafall 30 minuter på gåbandet, 15 minuter på motionscykeln

och sedan en cykeltur utomhus direkt efteråt.

Humöret är trots allt på topp. Himlen utanför är helt blå.
Detta blev ett långt inlägg men jag behövde skriva av mig.

Gubben sover och jag ska ta och spela Mahjong!  :)

Hoppas att Ni har det bra

och att vi får en solig och fin morgondag!

Kram Sussie