torsdag 31 maj 2012

Veckan i bilder och kloka ord ur barnamun...

Först kommer här lite matbilder från veckan som gått:
Torsk med tomat och lök i ugn, fullkornsris, ruccola och gurka. Mums!
Pizza med kyckling, gul och grön paprika, lök och tomatsås. Nu är det bara osten
som fattas. Sen in i ugnen...  Gott!
Fyllningen till en lax- och spenatpaj fixad och klar.
 Tivoli har kommit till byn nu.
Drakbåtsfestivalen börjar ju imorgon. Eller rättare sagt på lördag.
Men de brukar dra igång lite lätt redan på fredagen.


Alla karuseller ska köras upp på Torget och monteras upp...
Kul för alla barn! :)  Vuxna barn också! ;)


Och här kommer Choklad-lotteriet åkandes!

Synd att vädret skulle bli så dåligt nu till helgen. Och det ska tydligen
hålla i sig minst en vecka av vad jag kunde se på Aftonbladets Väder.

Apropå BARN så var jag i Gallerian i Ludvika för inte så länge sen.
Där var en mamma med två barn inne i en affär samtidigt med mig.
Flickan var väl cirka 5-6 år och pojken 3-4 år...

Lillebror var inte alls glad. Milt sagt.
Då sa Storasyster till honom på skarpen:
"Man får inte alltid som man vill här i livet" !

Det var sååå gulligt så jag höll på att dö på kuppen.
Hjärtat svämmade  faktiskt över där en aning.
Och vilka kloka ord från en så liten tjej!
Den händelsen kommer jag aldrig att glömma. :)

Inte mycket att skriva om just idag känns det som.
Sitter och tittar på Leila bakar på tv och ska snart ta och lägga
mig och läsa någon bok.

Ha en mysig kväll trots regn och rusk!
Eller så kanske just du har turen att ha soligt.

Kram Sussie

5 kommentarer:

anna sa...

Mmmmm goda bilder :)
Barn är härliga. Många sanna ord de får ur sig :)

Hade roligt åt min 3 åriga dotter här om dagen. Vi hade målat naglarna och så upptäckte hon att nagellacket försvunnit lite från tummen. Då sa hon: Nä mamma, jag får sluta suga på tummen när jag ska vara fin ;)

conny sa...

Ibland blir man förvånad över hur kloka barn är, även om man vet att de är kloka.

När jag läste ditt inlägg kom jag att tänka på en händelse i min barndom. Jag var 9år tror jag och jag var med mamma och pappa på trav, var kommer jag inte ihåg. När vi stod och tittade på hästarna så stod det en man och en gosse i min ålder bredvid oss, det var troligen far och son. Pojken tiggde och bad sin pappa om en slant, för han skulle köpa nåt, godis eller glass antar jag. Men pappan sa att han hade inga pengar kvar. Han kanske hade spelat bort dem. Efter en stund så förstod pojken att han inte kunde få några pengar, så han slutade tigga, och såg så ledsen ut. Jag var alltså 9år och hade hört och sett hela situationen. Jag tyckte så synd om pojken så jag ville gå fram och trösta honom, och hade jag haft en krona hade jag gett honom den. Jag tyckte det var så ledsamt så jag började nästan tjuta. Jag tänkte på den där pojken flera dar efteråt och hoppades att han fick några kronor när de kom hem så han kunde köpa en glass eller vad det var han ville ha. Den händelsen etsade sig fast i mtt minne och jag minns den som i går. Jag tyckte faktiskt synd om pappan också, jag tyckte de såg så fattiga ut. Barn ser och förstår alltså mer än vad man kan tro.

Lotusblommans vardag sa...

Tack Anna och Conny för Era goa kommentarer! :)

Anna: Ja, nu har hon ju en anledning att sluta suga på tummen. Det är ju bra. ;)

Conny: Vilken medkännande pojke du var. Och är hoppas jag. :)
Mina föräldrar hade travhästar så jag har fått hänga på Solvalla som barn.

Ha en mysig kväll båda två!

ZtorZillen sa...

Vilka underbara bilder!

Lotusblommans vardag sa...

Tack ZtorZillen!