Just hemkommen från Akuten...

Bild tagen av fullmånen häromkvällen...

Så förkyld som jag varit under påskhelgen har jag säkert

inte varit på minst 15 år. Hade feber som gick snabbt över

men inte hostan och snuvan jag fick.

Tills sist var det nästan omöjligt att andas utan att det

rassla och tjöt och slemmet åkte upp och ner i halsen

utan att jag lyckades hosta upp det.

Det blev bara värre och värre och gjorde ont

till slut att hosta så mycket. Det jag fick upp var gulgrönt...

Usch!

Provade med Bisolvon från apoteket.

Hjälpte inte.

Så idag åkte vi till Akutmottagningen på

Ludvika lasarett.

 

Innan vi kom dit tänkte vi äta varsin paj med sallad

på simhallens cafeteria. Man vet ju aldrig hur lång väntetid

det är på akuten tänkte vi och inget kul att sitta hungrig där.
Dessutom hade vi inte hunnit få i oss ordentlig lunch.

Vi tänkte att A skulle hoppa av vid Willys först och handla

lite nässpray mm och sen komma till simhallens servering
som jag skulle åka till direkt för att slippa gå så långt.

Problemet var att när jag kom fram var ju simhallens lilla fik

stängt så då började jag gå raka vägen tillbaka till Willys.

Tänkte att det var lika bra att möta gubben där.

Han var inte där! Jag stod och väntade och tänkte att vart

f-n har han tagit vägen?  Han hade gått till simhallen.

Men en annan väg! En längre väg. Så smart!

Skitsur kom han efter ett tag och jag blev lika sur för jag fattade

liksom inte varför han inte kunnat gå raka vägen!

Då hade vi ju mer eller mindre krockat! Detta ledde till ett mindre

gräl där utanför Willys. Som snabbt blåste över som vanligt...

Min grekiska laxfilé med tzatziki och klyftpotatis.

Nåja, äta måste vi ju iallafall. Så vi gick till Jerusalems Pizzeria

på Marnäs torg. God mat blev det.

Och roliga namn på alla pizzor! Det var riktigt kul att läsa menyn.

Stället drivs av några palestinier och pizzorna har namn

som PLO, Arafat, Betlehem mm.  Och det har speciella pizzor
gjorda på palestinskt vis också. Kul med ngt nytt så dit ska vi gå igen.

Anders kycklingfilé med strips och currysås.

Efter det gick vi till lasarettet. Raka vägen in. Rena gräddfilen!

Ingen kö på 8-10 tim (minst) som i Stockholm. En fördel med att bo

på landet. De vet inte vad riktig stress innebär...

Där inne fick jag andas i en mask med läkemedlet Ventolin som

verkade avsvällande i luftvägarna. Plus att jag fick tabletter

och recept med mig hem på Acetylcystein.

Hoppas verkligen att det ska hjälpa mig snabbt så

att jag kan komma igång med simningen och träningen

nere på gymmet.

Försökte få penicillin men det gick dom inte med på.

Och så försökte vi få sjuktaxi hem eftersom sista bussen

gått. Men de sa att vi får ta oss hem på annat sätt.

Vi hade ju tyvärr ingen att ringa efter skjuts av.

Så det blev en vanligt taxi och det gick på typ 400 spänn.

Där har vi en nackdel med livet på landet. Utan bil.

Men nu kan jag andas bättre och det känns som en befrielse!
Jag är hög på bara luft just nu kan jag säga!   ;D

Lite tjuter det fortfarande men nu känns det hoppfullt igen.

Uppdatering: Nu på kvällskvisten. Kollar på TV.
"30 grader i februari".  Nästäppan är tillbaka med full
styrka. F-n också. Och hostandet är på väg tillbaka.
Kunde jag inte fått penicillin på en gång?

Hoppas att helgen varit mycket bättre för Er del!

Kramar Sussie