onsdag 11 maj 2011

Kroppen vill inte vara med...


Jag måste få skriva av mig lite gnäll idag...
För det är ju ingen idé att ha en blogg om jag inte skriver ärligt i den...

Hur sjutton ska man få sjukvården att förstå att någonting är fel med min kropp?
Att jag så fort jag simmat flera dagar i rad eller tränat på gymmet riktigt duktigt
så ökar jag i vikt flera kilo. Det verkar som att jag lagrar massor av vätska
i kroppen som inte ens mina vätskedrivande tabletter vill få ut...
Magen svullnar upp som en ballong och jag överdriver inte när jag säger
att jag ser ut att vara gravid i nionde månaden. Stenhård stor mage!
Midjemåttet är 131 cm. Till mina 161 cm. Snart rullar jag fram.
Inte alls så roligt som det låter!
Jag ökade till katastrofala 115,4 kg i samband med simningen.

Jag gör allt jag kan för att äta nyttigt.
Men min kropp vill inte vara med på detta med att gå ned i vikt.
Jag cyklar och simmar efter bästa förmåga trots att jag har nästan
olidliga smärtor.

Åndå händer detta. Varje gång!
Jag går till vårdcentralen och de ger mig samma info varje gång:

Susan, det finns något som heter Viktväktarna och de har fina kokböcker mm.
JAG VET DET! Jag säger ju det. Men ändå hör man det inte.

Det verkar som att man tror att jag är en idiot rent ut sagt.
F-n ,jag har hella hyllan här hemma full med Viktväktarnas kokböcker,
Stephan Rössners kokböcker, hela VV´s pointspärm, Laga Lätt som jag
prenumererat på sen starten, hela LevBättre-serien mm
Och jag lagar maten efter deras recept.

Till sist orkar man inte utan man sitter där och ser dum ut och nickar
snällt och säger: jaha, vad bra... ska prova det... och bla bla...

Det jag försöker säga når ju ändå inte fram.
Är man tjock är man korkad verkar de flesta tycka.
Fast egentligen kan man ju undra vem som är korkad..?
Den som inte förstår vad jag säger eller jag?

Sally suktar efter något grönt att äta... "Mums, vad goda blommorna ser ut!"
Jag börjar bli desperat rent ut sagt.
Eller rättare sagt: Jag är jättedesperat!

För går jag inte ned i vikt hägrar en överviktsoperation.
En gastric-by-pass. Dvs att man stympar min kropp för resten av mitt liv så att jag
ska bli smal och duga i samhällets ögon. Vi som lider av övervikt är den
enda gruppen i samhället som det är okey att diskriminera, skratta åt,
spotta på, kränka helt öppet och ohämmat överallt och rent av idiotförklara.

Ok, det finns dom som äter sig till sin övervikt genom att dagligen
konsumera pizza, hamburgare, massor av godis mm
Men alla gör inte det!

Jag själv har bantat sönder min kropp. Jag började banta när jag vägde 79 kg.
Då gick jag med för första gången i Viktväktarna. Det var 35 kg sen...
Om jag bara insett då hur smal jag redan var!
Det tyckte jag inte då men nu har jag ju något att jämföra med.
Lyckan vore att nå ner till samma vikt igen!
Jag vill dit! Helst utan operation!

Men då måste man ju lyssna på mig när jag säger att något felar.
Man måste ta prover och kolla vad problemet är.
Varför svullnar jag bara upp mer och mer? Varför ökar midjemåttet?
Varför kissar jag knappt något alls längre trots tabletter?

En operation är inte riskfri. Man kan få massor av komplikationer.
Man kan tom dö av den. Är det något fel på ens kropp bör man ju
kolla det innan. Eller hur?
Och en operation kan aldrig göras ogjord. Man kan aldrig mer
äta normala portioner av god och näringsrik mat.


JAG VILL VERKLIGEN GÅ NED I VIKT SKA NI VETA!
Hälsovinsterna är så stora.
Jag vill bli piggare, ha mindre smärtor i lederna, riskera mindre
problem med hjärtat osv...
Jag skulle på alla sätt få en större livskvalitet av att väga mindre.
Och jag skulle få ett mycket bättre bemötande av samhället.
Jag vet det, för jag har varit smal.

Och jag vill nå dit utan operation.
Men hur? På torsdag, dvs imorgon, skriver jag in mig på Viktväktarna
här i Smedjebacken. Hjälper inte det har jag iallafall svart på vitt att jag
försöker. Och jag kommer att följa programmet till punkt och pricka.

Och nästa torsdag har jag tid hos en läkare på Skönvikt,
som ska utreda mig inför en eventuell gastric-by-pass.
Då hoppas jag att man kollar hjärtat, buken mm jättenoga med röntgen.
Det är allt jag begär.
Att jag äntligen blir ordentligt undersökt och att viktiga blodprover mm tas.
Och att jag ska få ordning på vikten en gång för alla.

För Ni ska veta att under alla år jag gått och klagat på min buk
har inte läkaren ens känt på den enda gång. Inte undersökt.
Bara suttit där bakom sin dataskärm.
Det kan ju vara farligt att ta en i tjockis verkar han tro...

Den som ohämmat äter massor av godis, chips och glass hemma hos oss
är min gubbe. Och han går inte upp i vikt alls.
Livet är orättvist eller hur?
Jag ska förbjuda honom att handla sånt i vår matbutik för
troligen tror man att det är jag som äter hans stora lösgodispåsar mm..

Och en sak har jag lovat mig själv. När jag har blivit smal ska jag aldrig
glömma hur livet som överviktig var. Jag ska alltid bemöta en tjock
människa på ett schysst sätt. För jag vet hur det känns nu.

När jag stod där som ung tjej på 48 kg och klämde på min mage
och klagade på hur stor den var hade jag inte en susning om vad
övervikt överhuvudtaget var...
Och jag var en mycket olyckligare människa då än jag varit som rundare.
Det trodde Ni inte eller hur?


Förutom att berätta att min kamera blev stulen i förrgår utanför Coop,
jag hade glömt den i cykelkorgen då vi skulle handla, så har jag gnällt
klart för denna gången!

Det var meningen att bloggen skulle handla om positiv energi.
Något jag alltid varit full av men som på sistone sinat rejält pga
att min dotter blev så otroligt sjuk. Hon är kvar på Nacka sjukhus
fortfarande. Tyvärr.

Och jag känner mig för första gången i mitt liv riktigt bitter.
Jag är trött på att vara så trött. På att inte gå ner i vikt.
På att ha ONT.
Men jag ska tillbaka dit!
Till mitt positiva starka jag.
Till tjejen som log och var glad och reste sig upp efter alla smällar.
Anders tror att det bara är så att allt måste ut nu som jag
gått och burit på och att det blir bra sen. Jag hoppas han har rätt :)

Jag vill gärna göra reklam för den här bloggartikeln idag:
http://tjockasmalajag.blogspot.com/2011/05/den-yttre-fasaden.html#comment-form
Nu åker jag och simmar och hoppas Ni får en riktigt
solig och fin dag! Här skiner solen från en klarblå himmel! :)

KRAM Sussie

12 kommentarer:

Mom sa...

Hejsan Sussie! Anne här. Jag läste din blogg för första gången idag, och ser att du liksom jag kämpar mot en rejäl övervikt. Jag har inte provat VV, men anmälde mig till xtravaganza den 17:e januari i år. Då vägde jag 149,5 kg!
Idag är jag nere på 117 kg med hjälp av deras koncept och soppor!
De har mental träning med i sitt program, möten och jättebra coaching!
Egna gym som det är toppen att gå på, jag hade aldrig varit på ett gym innan, nu går jag två ggr i veckan! Tack vare att alla som går där har varit eller är i samma situation så är det hur naturligt som helst. Om man lyssnar ordentligt till vad de säger och lyssnar på sin kropp är det ett superbra sätt att gå ner i vikt! Man kan ju inte helt hysteriskt häva i sig 5-10 liter vatten som hon hade gjort som de talade om på nyheterna för ett tag sedan, man måste lyssna på sin egen kropp! För mig ( och för tusentals andra ) har det fungerat jättebra! En kille på "mitt" viktcenter har sedan sept. 2010 gått ner 79 kg! Jag har gjort ett uppehåll i min helfart ( som det kallas när man bara dricker sopporna) i tre veckor, och då gått på s.k halvfart och jag gick inte upp någonting då! Att jag inte gick ner under den tiden beror troligen på att jag åt för lite! Nu har jag återigen börjat med helfarten för jag vill att det ska gå så fort som möjligt. Jag väntar på en operationstid för min trasiga rygg och vill gå ner så mycket som möjligt innan jag opereras. Jag tycker att du ska kolla var närmaste xtravaganza ligger och prata med dem! Det blir inte dyrare än VV plus att du får fantastiskt stöd hela tiden! Lycka till!

Lotusblommans vardag sa...

Tack Anne!
Jag tror att du pratar om samma koncept som Itrim ungefär. Det låter iallafall så, men jag ska ta reda på mer. Alla tips är ju välkomna! :)
Och jag ska ta upp det med Skönvikt också. Det bästa måste ju vara att på något sätt lyckas utan operation!

Det låter korkat att dricka 5-10 liter vatten per dag kan jag hålla med om. Själv dricker jag runt 1,5 - 2 liter per dag. Som man ska antar jag.

Roligt att höra att det går så bra för dig och att du börjat träna och dessutom verkar tycka att det är roligt! :)

Jag gillar att träna och har aldrig brytt mig om hur jag ser ut på den punkten. En del överviktiga vågar ju inte gå på gym och simhallar. Tyvärr.

Jag blev imponerad av att höra om killen som gått ned 79 kg. Bra kämpat kan du hälsa honom.

Jag tar en liten runda på din blogg sen när jag simmat och kommer in på datorn ikväll igen. Ha en riktigt bra dag och tack för ditt inlägg.

KRAM och PEPP! :)

Anonym sa...

Jag rekommenderar också Xtravaganza. Jag har minskat 24 kg på fyra månader, och ca 7 kg återstår. Fortsätt skriva – en blogg ska innehålla både ups and downs.

mvh//pernilla be

Lotusblommans vardag sa...

Tack Pernilla! :)
Jag ska verkligen kolla upp det här med Extravaganza. Du har ju verkligen uppnått goda resultat! :)
Kul att du tycker att jag ska fortsätta skriva om livet precis som det är. KRAM och pepp!

karinl sa...

Det låter konstigt att du går upp så mycket av din motion. Visserligen får du mer muskler som väger en del, men att öka så mycket av ett enda motionspass... och stenhård mage är också märkligt. Fast simning kanske gör att bukmusklerna får jobba hårt?

Skönt att du ska träffa en läkare nästa vecka. Han bör väl vara mer intresserad än de läkare du träffat tidigare. Inför en ev operation ska det ju göras en noggrann utredning och då kanske du kan få en förklaring till allt. Har du andra problem med magen? Om man har IBS (colon irritable)blir magen ofta stenhård. Är sköldkörtelprover tagna?

Läkare har väldigt lite utbildning i övervikt tyvärr. Jag väger mindre än du, men har också svårt att gå ner. Har prövat det mesta, inklusive att bara äta sunt, avstå kakor, motionera, till nästan ingen nytta. Jag fick rådet av en läkare att ärligt skriva ner allt jag åt under två veckor. Då skulle jag se var fett- och sockerfällorna fanns. Jag hittade inga fällor alls, vilket doktorn naturligtvis inte trodde på.

Eftersom jag är långtifrån frisk törs jag inte pröva speciella pulver och soppor. Men en kompis till mig har lyckats mycket bra med det.

Stå på dig hos läkaren och lycka till!
Kram Karin

Cinderella sa...

Det låter verkligen som att du har det tufft och då tycker jag visst att man får berätta det. Eller, i sin egen blogg har man ju fullständiga rättigheter att ta upp vad man vill.

Jag har sagt; aldrig piller, pulver eller kniven.

Men det är jag det. För en del är det enda alternativet. Jag hoppas ändå du kommer i händerna på en vettig läkare som faktiskt kollar upp dig. Plötsliga viktuppgångar kan väl aldrig vara inom normalspektrat.

Lycka till och fortsätt dela med dig av det du går igenom och har att tampas med.

Kram!

Myricas Farmor sa...

Ja jag kan inte ge några råd för jag har inte dessa problem, men jag kan inte förstå hur våran sjukvård är idag, det missas och inte tar saker och ting på alvar, det är så synd om många för det nonchaleras så fruktans värt.
Jag hoppas du står på dig med en ordentlig undersökning innan du gör någon By past op.
Jag kommer att hålla mina tummar för dig att du hittar något bra som hjälper dig.
Och jag tror oxå det är bra att man får säga sin mening ibland, det kan vara körit i livet, det går inte på en räkmacka för alla.jag vet.
Kramar

Lisa sa...

Åh jag hoppas VERKLIGEN att du får den hjälp du förtjänar!! Önskar att jag kunde hjälpa dig mer än att bara finnas här och peppa.

KRAM och PEPP!!

Lotusblommans vardag sa...

Tack Lisa! :)
Jag är glad att du är här och peppar mig!
Hoppas din helg blir toppen trots regnrusket som är nu. Kram

I sa...

Hej! Snubblade in på din blogg. Låter ju inte alls hälsosamt att öka i vikt pga träning. Lyssnar inte läkaren och sköterskorna på vårdecentralen på dig måste du hitta en annan som tar dig på allvar! Testa någon privatägd dom är iaf mån och rädd om sina patienter/kunder!

Lycka till med allt :-)

Lotusblommans vardag sa...

Tack I för ditt råd!
Imorgon ska jag till Skönvikt där jag ska utredas angående min övervikt så jag hoppas att det börjar röra på sig nu. Jag måste verkligen utredas ordentligt för jag åsidosatte min egen hälsa i så många år. Ha det jättebra! :)

Lotusblommans vardag sa...

Tack Karin, Farmor Ankus och Cinderella också för Era kommentarer. Bloggar nog imorgon så får ni lite svar på hur det har gått och hur det går just nu. Ha en skön söndagkväll och en fin nästa vecka! KRAM